Har ni sett så många kvinnor mer eller mindre i extas på ett skoljubileum nån gång. Nej, jag kunde väl tänka det. Men här finns de.
Jodå, jag spelade på skoljubiléet. Jag spelade åt mina jättegoa elever på skolan. Vi sjöng Olle Adolphssons Det gåtfulla folket och Lasse Berghagens En kväll i juni. Det rev ner välförtjänta applåder på Svenska skolan i Palma de Mallorcas 40-årsjubileum. Min kollega på skolan Therese sjöng om unga fröken Cecilia Lind och Olle Adolphssons Trubbel, hon och jag fick också välförtjänta applåder men det var en bit kvar till extasen.
Men vi var väl att betrakta som förband. Sen kom Rod.... förlåt Rud Stewart. Det var då det blev fart på damerna. Rud är den främste bland dom som är Stewartimitatörer. Rud som han heter på scenen, eller Dean som vi andra kallar honom. Han har nämligen något som de flesta saknar som försöker sig på att vara Rod Stewart. Han har både en likhet som är slående och en röst och professionalitet som gör att många tror att de träffat originalet utan att egentligen göra det.
Expressen gjorde det den 14 oktober. De skrev om Rod Stewart som gjorde kvinnorna på Eriksdalsbadet i Stockholm alldeles knäsvaga när han kom in och sjöng på Simföreningen Neptuns 100-årsjubileum. Denna stora kvällstidnings reporter kunde till och med visa läsarbilder när Rod Stewart gick på den catwalk som byggts över simbassängen i Eriksdalsbadet, och i texten undra över hur simföreningen hade råd med detta. Men jag vet. Rod Stewart var inte där. Men jag känner han som var där. Vi träffas ofta i kyrkan där de minsta barnen är med på barntimmarna och där fru Ann är med i kyrkorådet. Äldsta dottern Saga går just på Svenska skolan.
fredag 27 april 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar