För snart elva år sedan satt Ingegerd och jag på en balkong på den grekiska ön Egina. Det var vår första gemensamma utlandsresa.Nedanför oss stod ett olivträd: Den blekgröna färgen fick mig att minnas min barndoms somrar uppe i Jämtland hos farbror Otto som bodde på andra sidan den lilla byvägen. Han var bonde. Han lärde mig köra häst och så gick vi och fiskade.
Utanför mitt fönster står det gamla olivträdet
Dess blekgröna lövverk får mig att leta minnet
En stund senare ser jag den framför mig;
Farbror Ottos urblekta smärtingryggsäck
Tant Lilian fyller den med ostsmörgåsar
och en flaska nymjölkat från sina fjällkor
Jag, nio år, stövlar i farbror Ottos spår.
Han tar ett sävligt steg, jag halvspringer två
Ner till den lilla jämtländska bäcken
där vi skulle sätta ståndkrok.
Forellerna tog till flykten
när vi ordnade våra fiskedon,
sam nyfiket tillbaka
och lurades på kroken av våra pigga lövmaskar
medan farbror Otto invigde mig i fiskets hemligheter.
Stolt återvände jag hem på lätta steg
med forellerna uppträdda på en grenklyka.
På stigen framför mig
guppade farbror Ottos olivträdsblekgröna ryggsäck.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar